Läsarkommentarer

• Linda Larsson, lärare, samt elever vid åk 1 (Långskataskolan, Piteå)

Med vackra bilder och enkelt språk var det lätt att fånga och behålla skolklassens intresse för hur Hoppy tänker, känner och agerar.
Vi valde att läsa boken om Hoppy två gånger eftersom eleverna uppmärksammade att boken har två olika texter på varje sida och när jag frågade eleverna varför de trodde att författaren valt att göra så, svarade en flicka i klassen, årskurs 1:
– Det är nog för att Anna, författaren, ville förklara för vuxna, på vuxenspråk, sånt som vi barn redan förstått.
Och visst ligger det mycket i flickans kloka reflektion, inte bara om att det fanns en text ämnad för barn och en för vuxna, utan även att vi vuxna har mycket att lära av våra barn om hur man lever livet här och nu och att ansvaret att leva våra drömmar ligger på oss själva.

(Läs hela recensionen i Ascala Magazine nr 12, februari 2014)

• Majken, 8 år (Tyresö)
Jag tycker att den var bra för att den var spännande och rolig att läsa den var lättläst. Jag önska att det fans flera böcker.

• Nellie, snart 6 år (och mamma Agneta, Norrköping)

Vilken underbar bok! Jag har läst den för mina barn och den tilltalade både mig och framför allt Nellie (snart 6 år). Nellie är en envis, kreativ, viljestark och bestämd liten tjej som gillar att ta en idé och skapa något kring den. Du kan ju tro att hon gillar Hoppy!
Jag tror att hon gillade hela tanken med att man får fantisera fram en idé och sedan förverkliga den. Nu har ju Hoppy ingen vuxen som sätter käppar i hjulen som Nellie tyvärr har (typ jag alltså...) Här fick ju jag mig en tankeställare om att man faktiskt ska låta barn få fullfölja sina fantasier och kreativa idéer och att det faktiskt är viktigt för självkänslan! Jag gillar att boken talar till mig som läsare och berättare, hur den öppnar för ett samtal mellan läsare och lyssnare. Har aldrig sett det förut.
Några veckor efter att vi läst boken första gången så hittade hon den i hyllan igen. Den blev inte läst den kvällen men för första gången någonsin så säger Nellie "mamma - det här är min favoritbok". Jag blev jätteglad att hon verkligen uttryckte att hon gillade den för hon är annars ganska återhållsam med sina känslor.
När jag nästa dag hämtade Nellie hos en kompis som hon hade varit och lekt hos så berättade pappan där hemma vad barnen hade hittat på. Det visade sig att de hade tillverkat egna rabatthäften genom att nita ihop lite papperslappar och sedan gått runt till grannarna och sålt dessa! De hade faktiskt lyckats att få in några kronor. Du kan ju tro att jag fattade misstankar om vart de hämtat lite inspiration. :-) Den kvällen läste vi Hoppy igen och pratade länge om att fantisera, att ta en rolig/knasig/knäpp/spännande idé och göra den verklig, att få vara kreativ och pyssla och att faktiskt få sin dröm att gå i uppfyllelse. Även jag som vuxen kan ju ta till mig av Hoppy och tanken bakom boken.
Tack för den underbara inspiration som Hoppy har varit för oss. Tror att både jag och Nellie längtar efter att få träffa Hoppy i fler böcker.

• Clara, nyss fyllda 5 (och mamma Emma, Umeå)
Tack snälla för den fina boken! Har redan läst den för Clara och hon hittade en magisk sten på gården efter det!

• Förskolebarn, 3–4 år (och fröknarna på förskolan Kastanjegården, Norrköping)

Här är några kommentarer och tankar efter uppläsningen av Hoppy och guldpengarna.
1:a läsningen (9 barn med flera olika hemspråk)
• Dagdröm vad är det = "Vad man önskar sej"
• Djupa andetag – ingen visste vad det var så gruppen fick träna på det.
• Vad är en idé = "När man tänker"
Personalen sa att boken bjuder in till samtal, och att den passar för lite äldre barn.

2:a läsningen (samma barngrupp men färre barn)
• "Jag brukar dagdrömma i sängen."
• Barnen dagdrömmer om "guldpengar, studsboll, vagn" – "pistol, traktor, flygplan" – "flygplan, traktor" – "flygplan, traktor, tårta" – "pistol, tårta"
Man ser hur de tar intryck av varandra...
• Att ta djupa andetag = Barnen börjar direkt andas.
• Barnens kommentarer: "Ta med vatten till blommorna" – "Ta ner i väskan" – "En snigel" "Fjäril" "Blommor" – "Hon målar stenarna"
Annorlunda och tänkvärd bok med härliga illustrationer!

• Ruben, 2 år (och mamma Malin, Bua):

Det kom en bok på posten. Anna har skrivit en bok! En egen! Det är skithäftigt, Anna ba: Nähä, nu har jag en jättebra idé, nu ska jag baskemej skriva en bok! och så gör hon det och ger ut den och allt. Hoppy och guldpengarna heter boken. Handlar om Hoppy som vill bada i guldpengar och som klurar ut hur hon ska lyckas med det.
Vi läsa Ponny! säger Ruben hela tiden. Ponny målar stenarna! Ponny har förkläde!
Jag tror vi har läst Hoppy (eh, Ponny) trettio gånger by now. Ett mycket bra betyg från familjens egne lille bokmal.